Idag var det jätte skönt ute så jag hade bara en tunn jacka på mig när jag red plus att jag hade jacken öppen! Det var jättevarm och soligt! Det gick super att rida och charmtroll var lugn och fin! På tillbaka vägen när jag red mellan åkrarna hade det börjat bli mörkt och det blev JÄTTEmycket dimma! man såg bara några meter framför sig, sen var det helt vitt! Men det var bara på slutet innan var det ingen dimma.

okej, det började med att jag och sara (som rider andra hästen i stallet, och även är min klasskompis) red ut och det gick bra. Vi hade inte kommigt så långt och höll fortfarande på att värma upp hästarna så vi skulle ta lite lugn trav i en uppförsbacke. Charmtroll red bakom Kurtan (vi brukar inte trava/galopera bredvid varan pga att dom blir lite väl triggade) och det gick först bra men sen började charmtroll galoppera efter som att kurtan travar lite snabbare en henne så ville hon komma i kapp, och då saktade jag in henne igen och då blev det lite större mellanrum mellan hästarna, och då bockade charmtroll 2 gånger så jag höll på att falla fram över henne men jag lyckades hålla mig kvar och då ser jag hur kurtan sneglar bak på charmtroll och det är då det händer! Han börjar galoppera bor i sken och charmtroll hänger på! Det första sara sa var "Han galopperar!" för vi har ju inte kunnat få upp honom i galopp när vi ridigt honom tidigare. Men dom förtsätter att bara springa allt av dom kan och jag hör sara ropa till mig att jag ska stanna men jag bara svarar "jag försöker men det går inte!" och dom bara springer! asså jag blev helt chockad och vi visste inte vad vi skulle göra och dom bara sprang och sprang och vi visste inte hur länge dom skulle fortsätta! Efter ett tag började man kunna tänka klart igen och började fundera på hur man skulle få hästen att stanna, men det gick ju inte så jättebra precis... jag försäkte luta mig bakåt och försökte lugna henne, men nejnej. efter en stund (som kändes som en evighet) blev hon trött och jag trodde att hon skulle sakta ner men då tog hon i med de sissta krafterna och förtsatte springa. ett tag tänkte jag att jag kanske bara skulle svängar rätt in i skogen (vi red på en grusväg) men sen kom jag på att det skulle inte gå, för antagligen skulle jag bara flyga av och charmtroll hade antagligen bara vänt tillbaka och fortsatt så det var bara att hänga på. Dom sprang seriöst nästan genom hela skogen och vi visste inte hur längt dom skulle springa heller? för det finns ju massa korsningar och vi visste ju inte vart dom skulle svänga, men dom bara fortsatte rakt fram. Sara försökte svänga in kurtan (som var i täten) åt ett annat håll men han bara fortsatte och det gjorde charmtrroll också... Sen äntligen tar vägen  slut och dom börjar sakta ner och vi kom till en liten rundel och det var så skönt när dom stannade! Dom sprang sökert i bara typ nån menut med det kändes som en evighet! sara hoppade av direkt men jag orkade inte det så jag satt kvar. vi stog där och var helt chockade! och jag var typ helt förlamad för att jag hade spänt mig så mycket så jag orkade knappt lyfta armarna.